När andra inte mår bra gör inte jag heller det

Egentligen spelar det mindre roll vem det är som inte mår bra. Jag bryr mig i alla fall. Självklart bryr jag mig väldigt mycket om människor jag älskar, men om någon ringer mig och gråter så bryr jag mig lika mycket oavsett. Det gör så ont inuti mig av att se olycka i världen. Även om folk förtjänar det, för förtjänar verkligen folk det oavsett hur illa de beter sig? Okej att Breivik eller Hitler kanske inte förjänar att må bra liksom, men det är inte dem jag menar. Det finns ingen människa i världen som är rutten rakt igenom. Det finns ingen som är helt okapabel till att göra goda gärningnar eller att älska.
.
Även fastän jag vet att jag aldrig skulle bli bemött av samma empati och kärlek som jag bemöter den så kan jag inte låta bli. Jag kommer alltid finnas där om folk behöver mig, för någon dag kommer de att ge tillbaka. Även om det inte är till mig, så kommer kärleken att vandra vidare som en kaskad. Jag måste tro på att världen är en bra plats för att den ska vara det.